Nedräkning….

Imorgon gör jag sista dagen innan semestern, det känns jätteskönt!!!!

Jag har beställt två hundböcker att fördriva tiden med, Maria Hagströms & Kenth Svartbergs nya böcker, det skall bli skoj och spännande!

Igår körde vi lite ruta, en minruta där jag shapade in mitten. Gick ok, lite segt emellanåt men jag lät honom hållas, bröt när han satte sig annars fick han jobba sig in i rutan igen. Efter några kortpass gick det riktigt bra, direkt ut i mitten och vände upp, jag varierade belöningen med lek + godis I rutan. Fortsättning följer….

Imorse var det riktigt svalt och skönt ute så Villgott var pigg och glad!

Annonser
Postat i Okategoriserade

Träning under promenaderna…

Igår när vi tog kvällspromenaden slog det mig att Villgott inte tycker att det är lika roligt att gå på promenad längre. Jag har bara sett det som positivt men igår kväll så tyckte även jag att det kändes lite segt och slentrianmässigt så jag fick tänka om lite. Det blir ju väldigt lite tränat och Villgott blir mer och mer avskärmad och ”egen” något som jag har slitit mitt hår över tidigare. Eftersom han varit glad och positiv så har jag inte tänkt så mycket på det men för att inte släppa det för långt så behövs nog lite träning. Vi har ju tränat hundmöten under våra promenader men hundarna vi möter är så få så det blir knappt något tränat alls.

Igår gjorde jag alltså så när vi var på väg hem och Villgott seeeegade. Jag satte honom – något som tog en hel evighet och gjorde mig smått frustrerad. Jag kommenderade ”följ” gick ett par steg, stannade, frivillig halt + belöning. Jag repeterade men märkte direkt att han inte var med i matchen, när han började sega och nosa bröt jag och började om. Efter ett par rep så var han mer på tårna, då skippade jag halterna och belönade under gång, gav ”så går vi”/frikommando i belöningen och startade upp med verbalt beröm, halt, nytt kommando=ny transport när han spontant sökte kontakt.

Jag upprepade samma sak imorse och han var genast mer lyhörd och positiv! Skoj. Här skall lagas mer hundgodis och sedan skall jag lägga in mer träning under våra promenader tillsammans, då blir det automatiskt träning i olika situationer och olika miljöer. (Hur många gånger har jag inte tänkt, sagt och påbörjat detta tidigare???)

Postat i Okategoriserade

Trevlig morgonpromme och träningssug…

Imorse tog vi en riktigt somrig morgonpromenad. Det vindade lite lagom och solen sken. Vi gick på små grusvägar där gräset fortfarande växte i mitten, oslaget gräs i vägrenen och sådda åkrar så långt man såg. Helt fantastiskt! Rena bullerbynkänslan – något jag saknat under lång tid insåg jag nu imorse. Jag känner mig så lyckligt lottad av att ha fått den miljön på promenadavstånd.

Hela flytten och allt däromkring har känts så himla rätt, ibland känns allt som en dröm eller att vi bara är på semester, hyrt någon stuga någonstans och att vi snart skall packa ihop oss och åka hem igen….

Sakta men säkert börjar träningssuget smyga sig på mig. Starkast är det på morgonen och avtar så sakteliga under dagens lopp vilket leder till att när jag väl kommer hem så är jag mer än nöjd över att bara vara. Jag har i alla fall kört ut GF för 111:e gången idag, tänkte börja med dem. Det finns alltid något litet att plocka fram och träna på och det är nog det vi behöver, köra små korta pass med variation. Inga stora grejer eller målinriktat – Villgott har blivit och är nästan precis så som jag vill ha honom, jag nöjer mig så men att träna för stimulans både för mig och Villgott är aldrig fel.

Vad gäller hälsaträningen så har det faktiskt gått bra, eller ja, jag nöjer mig där också. Han får skälla och leva runt och folk får göra som de vill. Vill de hälsa så får de klappa förbröst – vill de inte så får de bara strunta i honom och när jag ledsnar på studs och skall så kallar jag antingen in med ”kom” eller så bryter jag honom med ”sitt” än så länge har det fungerat alldeles utmörkt. Det jag skall vara petig med är att få människor att inte låta honom klättra när han låter utan att de vänligt men bestämt får lyfta eller fösa ner honom. För det mesta så studsar han mest runt och söker nöjt upp mig efter att ha skällt, jag låter honom vara hos mig en stund i de situationerna innan jag belönar. Annars gör jag lite olika, jag går undan så att folk får komma in och kastar godis omkring männiksor så att han får springa runt och tugga lite, det lugnar, både han och jag får något att göra och fundera över. Det bästa är att jag har lyckats hålla en positiv attityd vid samtliga besök- det är bra och smittar säkert av sig på V.

Den här veckan är det slutstädning och överlämnande av de sista nycklarna för lägenheten.

Jag hade för mig att jag anmält mig till temadag lydnad på Skövde Hundskola till helgen men det har nog blivit missat…gör inte så mycket, jag tror att det blir väl varmt. Däremot blir det nog jordgubbsplockning lördag morgon och ev hus/garagemålning, det skall bli kul!

Postat i Okategoriserade

NOG!!!!

Vi har en grannhund som vrålskäller så fort Villgott sätter ut näbbet utanför vår häck, likaså om han ser oss när vi är ute på promenad – han skäller tills han  inte kan se oss längre. Villgott har varit duktig, gjort sig liten och ätit godis när detta inträffat, gått saaaakta och kikat lite försiktigt. I trädgården däremot så har jag sett en tendens att han har börjat vakta mer – han vädrar och springer fram mot häcken+staketet även om vi inhängnad baksidan så att han har minst 20m ut till väg/hund som passerar.

Imorse brann det i alla fall en säkring för Villgott när grannhunden passerade utan för tomten, han hade skällt ut Villgott under minst fem minuter under morgonpromenaden så han tyckte väl att det var nog! Jag ser vad som är på gång, Villgott vädrar och spanar lite så jag tänkte ta in honom eftersom det ändå var dags för mig att åka till jobbet men han sitter som fastfrusen och bara vädrar. ”Så , då går vi” säger jag och poff så far Villgott iväg – helt rasande far han rakt igenom staketet=kompostgallren som vi provisoriskt delat av tomten med. Jag blir helt paff! Han som inte är den som tar ut sig i första taget och springa rakt över/igenom ett staket är ju verkligen inte hans grej….Ilsk som ett bi far han ut ur trädgården, rundar häcken och springer rakt på den skällande hunden. Mannen halar in sin hund och feg som Villgott är (TUR!!!) så står han mest och studsar och skäller på behörigt avstånd. Jag ber mannen om ursäkt och Villgott får ett ganska skarpt -STANNA! Jag fiskar upp honom och går in, husarrest för Villgott under förmiddagen.

Nu är det korkskruv+lina och passning som gäller, in i huset/upp på altanen så fort hundar passerar utanför oavsett om han skäller eller inte. Nästa steg blir att sätta stolpar och förankra kompoststaketet bättre, jag tror att vi kan få det att fungera om han inte har börjat fundera på att klättra också????

Villgott har varit jätteduktig i trädgården fram tills att häcken klipptes i förra veckan. Nu när han ser mer ut så vindar han även in mer när hundar passerar, det måste jag sätta stopp för. Jag vill inte ha en hund som skäller i trädgården, då kommer hans nyvunna frihet snart att vara ett minne blott….

Postat i Okategoriserade