Ett steg tillbaka…

Jag satt och läste i bloggen idag för att hitta tillbaka till den punkt då jag kände att det släppte med koppelgåendet. Han har varit stissig och lite småvimsig så jag ville se hur jag gjorde när det gick bra.

Beröm med rösten emellanåt när han går som jag vill (3/4 av kopplets längd) och klicka belöna vid kontakt, vid ständig kontakt alternera mellan 1-3 intervaller.

1. Stanna och vänd mig  om så fort han ökar tempot, låt honom själv ta kontakt
2. Vänd och gå åt andra hållet
(störningsfri miljö lugn i övrigt)

1. Stanna, namn+kom
2. Backa tills kontakt
(upprepa tills han lystrar till namnet direkt)

1. ”Här” ”sitt” ”då går vi”
(blockerad eller vid noshysteri)

Annonser
Postat i Okategoriserade

Klickerintroduktion…

Igår var vi på vårt första klickerkurstillfälle! Vilka härliga människor och hundar, vi hade urskoj. Synd bara att Villgott inte visade sin bästa sida utan gapade på och stirrade ganska bra. När han väl lugnat sig så var han i alla fall duktig. Han kopplade bort de andra hundarna och jobbade med en del kontakt. Vi har ju haft så svårt för ”ligg” men efter mitt frishapande och läggande innan vi går ut (det gör jag inte längre det räckte med ett par gånger för att hans ovana att ladda upp innan vi skulle ut gav med sig) så lägger han sig väldigt frivilligt. Han ligger inte gärna kvar på hårda golv men han lägger sig i alla fall, FRIVILLIGT! Så pass frivilligt att jag tom testade på lite kryp. Det gick väl sådär, vi hade lite bråttom båda två men jag skall testa targetsticken på det här så får vi ser hur det går.

Jag skall jobba på en ”kontaktsignal” också och jag tror att jag skall vara ganska petig här. Han tar ju bra kontakt och intar ju väldigt ofta utgångsposition men i det här fallet så tror jag att jag skall jobba inte det som en ”frysbrytare” även på distans, så jag måste verkligen poängtera vitsen med att han håller position under kontakten, detta skall bli mycket intressan!

Sedan har vi fått i uppdrag att föra träningsdagbok så jag kommer att börja med det här på bloggen igen. Blir det för tjatigt så lägger jag det som privat så slipper jag tråka ut de som läser men träningsupplägget.

Jag ser fram emot att få lära mig mer om träningsplanerna och coachingen av varandra som vi kommer att gå igenom på sikt. Kursen kommer att hållas varannan vecka så förhppningsvis kommer jag och Malin ha möjlighet att pressa in något pass däremellan!

Postat i Okategoriserade

Konstigt eller fullt naturligt?

Jag upplever det som att Villgott fungerar bättre och bättre, även om jag tränar mindre och framför allt kräver mindre av honom. Kan det vara så att han slappnar av bara för att han känner av de minskande kraven och förväntan ifrån mig?

Jag jobbar honom mer lös och jag ser inga tendenser till ”noshysteri”, jag är väldigt tyst, jag smyger mer iväg än jag gjort tidigare när jag tjoat och hojtat, nu söker han automatiskt upp mig på ett helt annat sätt. En sak som har varit bra är väl att jag alltid smugit iväg när han börjat nosa iväg i kombination med brytsignal så han har kopplat ihop det med att kopplar han på näsan och bort mig så är jag verkligen borta sedan också. En annan sak är ju att han har hållit betydligt mer koll på mig innan än vad han gett sken av så pga det så kommer han ju nu som ett skott när jag är tyst och osynlig.

Han söker massor av kontakt och fungerar näst intill 100% i störningsfria miljöer, blir det stimmigt så fungerar han under kommando tills det har lagt sig. Miljöträningen på berget har nog gjort sitt till också att han är ännu lugnare hemma, jag får lägga på mer miljö och soc träning.

Han gjorde ett utfall emot en hund igår som kom för nära, jag blev så argggggg, det har gått så himla bra med klickandet vid möten men jag var för slarvig och lät honom komma före mig, givetvis hoppade han framför mig så att jag lyckades trampa på honom också.

En annan bra sak är våra gemensamma promenader som vi försöker få till (ett par stycken under helgen) Jag har sele på och han får stressa omkring bäst han vill ibörjan, då stör det inte Husse eller Villgott, när han har stimmat och nosat omkring (blir han för ivrig så får han gå och streta bredvid mig tills han ledsnar) så fort han kopplar av och söker kontakt så klickar jag. Det blir MASSOR och jättetätt så här ibörjan men jag vill anamma kontatken till de gemensamma promenaderna också och det fungerar super, när han väl har nosat av sig så går han med kontakt! Imponerande, utan bråk, koppeldrag eller tjat. Bara fullständig ignorans tills han själv väljer att göra rätt och bli belönad. Nu sist släppte det efter att vi haft honom lös en stund och busat och lekt.

Postat i Okategoriserade

Raska morgonpromenader

Det har blivit ett par raska morgonprommissar. Jag håller god kontakt en lång bit ibörjan på turen men nere i parken så går vi på lite raskare, jag går ändå lite serpentiner och runt parkbänkar för viljan att följa finns där, han är inte tjurig eller stressad/pipig utan bara pigg och framåt!

Nere i den andra ”parken” så har jag nu haft honom lös ett par dagar, det fungerar toppen. Han är alltid extra pigg där så då får han gå lite fritt och vi busar lite i gräset och går fram och tillbaka. På andra sidan (hemåt) så är han alltid hyfsad lugn så där får han gå lös utmed min sida, jag håller kontakt när vi möter gångare, hinner jag så kopplar jag upp för att inte reta folk men jag försöker att i så fall koppla upp en bit ifrån mötande för jag vill inte att han skall känna möte=kopplad, något mysko på g?

Jag ser en stor fördel med att jobba som jag gjorde på berget igår med att inte låta honom gå före mig i koppel vid möte. Jag bygger ju på en naturlig plats utmed min sida när det dyker upp människor samtidigt som han kan slappna av eftersom han inte behöver ta några smällar, jag har gjort det lite väl svårt för honom här. Hemomkring fungerar det ju bättre eftersom han är tryggare men samtidigt så är det superbra att han spontant intar position när han är lös.

I stort så är han lugn, lyhörd och allmänt trevlig faktiskt! Han har börjat vakta/skälla lite mer på nätterna igen så nu får han vara i sängen så jag hinner krama honom så fort han skället på t ex brevbäraren (går över loftgången och det låter som om han är inne i lägenheten och går) 

Ikväll är jag sugen på att lägga spår, vi får väl se hur det blir med det! 

Postat i Okategoriserade

Berget igen…

Jag passar på. När det regnar ute så blir Villgott så lugn och fin så jag utnyttjar situationen till att åka upp och gå på berget med alla störningar som ett elljusspår har att erbjuda!

Igår var han jätteduktig. Lugn och fin från start men han byggde på sig en del så jag gick mycket ”här” lite fram och tillbaka så att han skulle komma ner i varv. Jag lät honom inte gå i så långt koppel utan när vi fick möte gav jag honom  inte chansen att glo och stirra upp sig utan han fick sitta och så gick vi ”här”, detta resulterade i att han inte alls spelade upp sig över joggare o likn.

När vi närmade oss slutet kom en högjludd skara vuxna joggare, jag satte Villgott utmed min sida och han tyckte att det var riktigt jobbigt, huvudet for fram och tillbaka när den stojiga skaran passerade men sedan så gick han med superkontakt en lång sträcka och återtog den ofta.

Sista biten dök ett par med barnvagnar och två hundar upp bakom oss, jag klickade och belönade för att VIllgott behöll sitt lugn men när han blev lite orolig och ville hålla koll bakåt så traskade jag bara på i supertempo sista biten. Jag ville ju inte avsluta den lyckade turen med ett utfall, hellre fly än illa fäkta! 

Postat i Okategoriserade

Spår…

Igår så hade vi helt underbart väder! Det var kursdags och vi skulle lägga spår i skogen. Villgott fick världens snårigaste och knöligaste spår, inte så långt kanske och en liggtid på 20-30 min. Han plöjde sig igenom snår och buskar som om det inte fanns något alternativ, när han närmade sig sin rävsvans så smög han som en tiger, nosade lite på den men ville inte busa utan skulle bara vidare – tjöt som en siren.

Duktig var han i alla fall och jag har nu blivit tillsagd att lägga längre spår med längre liggtider och med främmande eller andra spårläggare – då får det väl bli så.

Ikväll tar vi nog en soft skogs och bustur, på onsdag har vi ingen kurs så då kanske det blir lite spår och på fredag börja ÄNTLIGEN klickerkursen, det skall bli så skoj!!

Postat i Okategoriserade

Nytt försök…

Efter gårdagens halvt som halvt misslyckade tur på berget så gjorde vi idag ett nytt försök. Det regnade rejält och det brukar inte vara så mycket folk där uppe på fredagar.

Villgott var cool från början  och det gick jättebra! Inga bestående men mao. Jag lät honom bara gå i 3/4 längd på kopplet, vände mig om och stannade när han ökade så han själv fick söka upp mig för att komma vidare. Det behövdes inte många upprepningar förrän han gick 2,5 km i slakt koppel. Jag var vaken vid möten och när joggare passerade oss, jag påkallade hans uppmärksamhet med namnet, klickade och belönade. Han behöll sitt lugn. Jag var lite mindre frikostig med nosandet/låsningarna idag också, skvätta fick han göra emellanåt men inte låsa fast sig och nosa.

Nöjd!

Postat i Okategoriserade