Liten kvällstur i repris….

Jag tog och gick runt affären nu på kvällen också, jag ville visa att det var ok och att jag tar kommandot och att Villgott inte behöver ta på sig någon slags vaktroll när det blir lite stojigt.

När vi kom utanför dörren så nosade han iväg men jag stannade honom bara och satte honom så fick han inte gå före utan fick snällt hålla sig utmed min vänstra sida, vi mötte en pitbullvariant (svårt att se vad alla dessa små kultingar egentligen tillhör för ras) Villgott gick utmed min sida men lyckades vända huvudet bakom mig och avge ett skall. Jag kortade upp kopplet och så gick vi på, då försöker han rusa på framåt istället så jag sätter honom och så går vi, sitter går, vänder, går. Han håller jättebra kontakt och tvärnitar när jag stannar till.

Vi går vidare och han slappnar av och då får han nosa lite, tills han får upp ett nytt spår…(det är ju väldigt hundtätt och när han ligger på den här nivån så blir han snabbt fixerad) då får han gå ”här” och det gör han riktigt bra, jag tappar inte kollen utan sätter honom så fort han har planer på att öka tempot. Öronen håller han slickat bakåt, han koncentrerar sig till max, han gör något pipande men han håller sig i skinnet och drar inte utan håller sin position. Vi kommer fram till hans nosställe och han får nosa av sig i lugn och ro. Vi fortsätter runt affären där det står ett helt ungdomsgäng med cyklar och skränar men jag går på motsatt sida med Villgott på min högersida och så får han bara hänga på. Det går utmärkt, han vill gärna stanna och ”köpa lite tid” men jag ser till att vi traskar på istället, en strumpa hinner han dock få med sig och då får han bråttom hem med sin skatt!

Hemma så apporterar vi diskhandske, det går jättebra, först vill han inte släppa men när vi lägger till lite skinka så kommer han hela vägen in med diskhandsken och släpper på loss. Han håller även jättekort stund på ”håll”, men han har verkligen förtstått innebörden av loss nu så ”håll” ligger inom räckhåll. Vi skall ju prova på apportering på kursen imorgon så det gäller att träna lite. Han var ju en superduktig apportör när han var liten så skar det sig någonstans på vägen när jag började med apportbocken, vi får jobba i små steg så skall det nog gå bra!

Annonser
Postat i Okategoriserade

Knepig runda….

Jag packade ryggsäcken och tänkte att vi kunde åka ut en tur och lägga ett spår, men så rastade jag först Villgott här hemma och kände att jag inte orkade ta bilen för att åka ut i skogen när det kändes så skönt ute. Inspirerad av Malins passivitetsträning så gick vi och satte oss på en kulle i parken bakom affären. Vi hade knappt hunnit sätta oss ned och kika på några som spelade fotboll 50m bort innan det kommer förbi en gammal dam med en Västgötaspets. Villgott börjar skruva på sig och ger ifrån sig ett skall. Jag ställer honom över mina ben och stryker honom lugnande utmed sidan medan jag pratar lugnande med honom. Han känns lugn i kroppen och han är tyst. Det kommer ytterligare hundar och han är tyst men lite spänd. Vi lättar upp det hela genom att busa lite och sedan så går vi ett varv runt parken, det går bra. Så fort han ökar tempot så säger jag vänta och börjar backa för saktar han inte tillräckligt fort så kommer han automatiskt att få gå ikapp, följa upp bakåt. På tredje försöket så tittar han på mig direkt när jag säger vänta! Bra! Nu behöver vi inte backa mer. Vi sätter oss på kullen ytterligare 2ggr innan vi beger oss hemåt förbi affären. Ofta ökar han ju tempot och trippar på när han tycker att det är lite obehagligt så jag gör så att så fort han ökar tempot så stannar jag honom, sätter honom och belönar, väntar tills han tar kontakt och så går vi, så fort han ökar så gör vi om. Vi går utanför affären på det viset och jag går fram och tillbaka, han söker massor av kontakt och är på gränsen att kunna gå fram och tillbaka utanför affären med ständig ögonkontakt när det kommer förbi en hög eller full fjortis med keps och solbrillor och hotfullt kommer mot Villogtt och säger, här har vi en hund varpå Villlgott (som jag har sittande i slakt koppel) kastar sig handlöst ut mot killen och vrålskäller (jag kan inte annat göra än att snabbt hala in Villgott och sätta honom där han skulle suttit kvar) killen brister ut i ett fasansfullt spök/djungelvrål och flaxar och far omkring MMMAOOOOOOAAA, IDIOT är min enda tanke.

Det blev ju ingen vidare passivitet/social träning när man drabbas av sådan där dårar. Jag blir så förbannad på mig själv också att jag är så långsam i mina reaktioner, varför kunde jag inte läsa av att killen skulle komma fram? Då hade jag kunnat vänt på klacken och gått därifrån? Men det var ju inte därför jag var utanför affären utan därför att Villgott behöver träna på att det är ofarligt och att ingen bryr sig om honom utan att han bara kan få vara, det sket sig ju kapitalt skall  ju tilläggas. Det gick ändå hyfsat sedan, jag fortsatte på samma linje men nu moffade han ju på en del och jag vill ju inte vara ute för att skrämma människor så vi backade undan lite och jobbade på lite avstånd.

Vi busade på innergården och det gick jättebra och han var uppmärksam. MEN så gjorde jag bort mig igen…..(klantskalle) vi lekte tafatt och när jag skulle hoppa fram emot honom så står han kvar! Jag landar ju rakt på hans ena tass, jisses han har ju alltid hoppat undan annars, det är ju själva vitsen. Han blev ju i alla fall inte mindre uppmärksam efter det utan såg allt till att hålla koll på matte…

Nu pyser han på plyschen med sitt nya scaliborhalsband. Jag får väl hålla lite koll för de visar väl ganska snart om de reagerar på giftet? Jag fick plocka ytterligare en fästing på honom igår så jag såg ingen annan utväg än att skaffa ett scaliborhalsband, men jag kommer nog att ta av det på natten tror jag….

Jag känner mig ganska nöjd ändå, det var i alla fall ett jättebra ställe att träna på, mycket människor och trafik men ändå lätt att kunna ta ett varv och lösa upp honom emellan. Hur jag än gör med honom så blir det nog mer social än passiv träning om jag inte skall ha honom under kommando eller hålla i honom rent fysiskt men vem vet, det ena kanske ger det andra på sikt?

Nu väntar jag bara på PM:et till Cupen och min hundbur som jag bestsällde idag(kommer nog i veckan – kul!), måste köpa nya sommardäck till bilen också. Hoppas nu att det blir uppehåll på lördag men än så länge så ser ju prognosen ljus ut!

Postat i Okategoriserade

Jag får nog skärpa mig lite…

Villgott fungerar ju hyfsat men han har en förmåga att slå dövörat till när han känner för det vilket kan irritera mig något fruktansvärt. Nu när jag går flexiturer så fungerar det ju till största delen och vi kan ta oss fram utan några större stridigheter. Jag gör ju så att jag plcokar upp honom emellanåt så att han inte går för djupt in i dimman men jag får nog försöka att göra det lite oftare för jag ser att det tar längre och längre tid för honom att vakna. Dessutom så har han lagt sig till med ovanan att inte lyssna, jag ser hur han vickar på öronen och hör vad jag säger men väljer ändå att stå kvar tills det att jag tar ett steg emot honom, detta gör mig galen!

Idag fick jag bli lite arg igen……(det är ju konstigt att det fungerar så bra) Han hade fått gå och nosa ganska fritt i flexit men så tänker jag att vi skall gå fint en bit med lite vändningar och kontakt. Jag kallar in honom och säger kom här och så börjar vi gå, efter ett halvsteg så försöker han gå ut i gräset igen, istället för att traggla nej eller använda mig av här kommandot som jag vet att han skulle ignorera utan koppelkorrigering så jobbar jag med stanna, kom här, och det går bra ca 3ggr, men så skiter han fullständigt i mitt stanna kommando och vänder bort huvudet och bar fortsätter bortåt/ut ifrån mig i slow motion, vad arg jag blir!!!! NEJ säger jag med min barskaste röst och så nyper jag till honom lite lätt i låret. Se där ja, nu lyssnar han och går utmed min sida tills jag ger varsågod. Likaså lyssnar han mycket bättre när han nosar i flexit och kommer ganska omgående utan att jag behöver dra eller gå emot honom.

Jag måste helt enkelt plocka upp honom med tätare intervaller, ha med lite gott träningsgodis(förutom hundmat) ut och en rolig leksak så att jag kan altinera belöningarna, dessutom måste jag bli bättre på att bli roligare själv och ta var på resurserna ute i naturen. Jag tycker bara att det är så fruktansvärt svårt att försöka vara rolig hela tiden, dessutom så ledsnar ju Villgott på det också och tycker mest att jag är jobbig så en lite bättre avvägning på det hela är nog att föredra. Mycket spårträning också som sagt för efter ett spår så följer han ju som en gud.

Det har ju varit lite mycket flängande nu också och så har jag ju gett honom friare tyglar iom att jag tycker att han fungerar bra i det stora hela. Jag vill bara ha en något snabbare reaktion på allt han gör(den önskan har jag ju iof inte haft tidigare när allt har gått i 300 men nu är han lite sävlig istället)

Idag har vi i alla fall jobbat med apportering av leksaker och nu verkar han börja fatta grejen med att greppa/loss och att jag vill tillbaka sakerna jag ber honom hämta. Jag kan vara riktigt duktig på att belöna fel saker, för låga kriterier så jag får lära om en del men å andra sidan så måste man ju börja belöna någonstans och först har jag ju börjat belöna att han greppar det jag ber honom att hämta men nu har jag fått honom att hämta och sätta sig(han släpper för tidigt fortfarande) och ”hämta” den förtidigt släppta leksaken på kommando för att sedan släppa på loss så det känns ändå som att vi är på rätt väg.

Han älskar att jobba och göra rätt så jag skall som sagt bryta upp hans  friare promenader med lite mer träning som belönas med lek för börjar jag med lek så kan han ibland inte tycka att det är värt att leka i förhållande till att nosa men får han försten uppgift av mig som belönas med lek så tror jag att jag kan hålla uppe intresset en längre stund!

Svårt det här…

Postat i Okategoriserade

Inoff utställning Skövde BHK 2007-04-29

img_0447.jpgSå har vi avverkat ytterligare en utställning. Resultatet var väl ganska delat skulle jag vilja säga. Exteriört så fanns väl inte mycket att anmärka på men morrar man på domaren så är man tyvärr inte välkommen tillbaka……Jag får be mina kurskamrater om hjälp. Jag får ställa upp honom på bord så får de komma fram och klappa och ge godis så får vi se om han morrar då också. Han morrade ju på instruktören nu sist när vi körde tandvisning men jag tog inte så hårt på det,  jag trodde aldrig att han skulle morra när han står på bordet men så var tydligen inte fallet. Han har väl veterinärbesöket i färskt minne också, dessutom så är ju situationen i sig ganska pressad. Jag skulle plockat fram honom lite tidigare och förberett honom också så hade han nog varit i en bättre sinnesstämning men allt gick så fort när det väl närmade sig och så var det massa hundar som inte dök upp.img_0451.jpg

Omdömet löd i alla fall såhär(Michael Vikström): Maskulin hanhund. Mycket attityd. Bra huvud och uttryck. Bra hals och front. Något lång kropp. Utmärkt överlinje. Bra kroppsvolym. Utmärkt bakställ. Trevliga rörelser.img_0454.jpgDet blev några foton också även om jag kom av mig och missade att fota på plats.

Jag och Villgott hade i alla fall en trevlig förmiddag. Det var ju nyttig träning om inte annat, jag hade med mig mamma som hjälpreda/hjärna och så fick vi trevligt sällskap av Malin och Wilson! Vilken liten buse, en riktig liten pussnisse, men så mycket energi och hur han kan röra sin kropp i alla leder är för mig en gåta… Jag tyckte att det gick jättebra för Malin och Wilson i ringen, han stod ju tom stilla när domaren skulle bedöma honom(ibland är det bra med korv….)

Vi får hoppas att vi inte blir ”utkastade ” på lördag igen för då är det nog färdigutställt för  vår del….

Postat i Okategoriserade

VI KOM MED!!!!!!

När jag kom hem efter att flängt runt och packat bilen och grejat lite inför morgondagen så går jag igenom nummerpresentatören. Då visar det sig att ansvarig för MH har sökt mig! Jag ringer genast upp och blir meddelad att jag kommer starta som nr3 den 13 maj. Vi skall samlas för en genomgång kl8.00 där går de främst igenom för alla nya. Jag kommer nog att följa den första hundens MH så jag vet vad det handlar om så har jag ändå gott om tid att förbereda, hur man nu gör det på bästa sätt? Så vi beräknas genomgå vårt MH den 13 maj 2007 med start 9.30! Tjoho!!

Postat i Okategoriserade

Spåret avklarat…

Jag åkte ut och lade ett spår åt Villogtt med fyra ”leksaker” apportbocken, leksaken i snöre, kvackankan och pipen(den döda älsklingsleksaken som är enormt stöldbegärlig om man inte är snabb nog)

Jag handlade och uträttade lite andra ärenden så spåret fick ligga minst en timma.

Tillbaka till spåret och på med selen, Villgott är lugn först men när jag skall reda ut linan (som hinner trassla ihop sig från bilen till spårstarten fast jag håller i den) så börjar han pipa och söker efter spårstarten. Jag vet inte riktigt hur jag skall göra i de situationerna? Skall jag störa honom och visa på spåret eller låta honom ta det själv(för det gör han det tar bara lite längre tid)

Han hittar spåret och börjar följa det, (jag som är vilse som vanligt tror att han har gått fel men bortser ifrån det, det visar sig ju givetvis att han är rätt) han nosar på apportbocken jag berömmer lugnt och han går vidare, snörleksaken ligger i en vinkel så den bryr han sig inte om utan vädrar efter spåret och fortsätter, han kommer fram till kvackankan och spetsar öronen och undrar vad den gör här? Jag berömmer och nu ökar han tempot, han går i en cirkel men hittar sin pip och blir glad, jättekul med ett lyckat slut! Jag kastar pipen och han springer efter, jag kopplar lös honom och så sätter vi oss igräset och han får gnaga på sin tysta pip, han äter godis ur min hand och så lägger jag alla hans skatter hos honom och han myser förnöjt med dem.

När godiset är slut så hämtar jag upp linan och så går vi ner mot skogen och busar och leker. Han bär stolt på sin pip och när han slarvar och lämnar den så får han vackert hämta den igen. Jag bär den åt honom stundvis och då studsar han runt mig. Vi leker tafatt på en skogsstig och han kastar sig ner på marken framför mina fötter. Jag kastar ut pipen i ett hav av vitsippor så han får använda sin näsa för att hitta den! Livet leker och det är helt ljuvligt ute! Varken Villgott eller jag vill åka hem men det är ju som man brukar säga att man skall sluta när man har som roligast. Vi sätter oss och myser i gräset en stund innan vi packar ihop och åker hem.

Jag tar vägen förbi djuraffären för att prova ut bur men det är hundens dag(och Villgotts födelsedag!) så det kryllar av folk, dessutom så har de bara M modellen hemma så jag skall mäta kombiutrymmet i eftermiddag istället så beställer jag den på måndag i alla fall om jag ser att den går in!

Postat i Okategoriserade

Solig tur….

Så har vi varit på morgonpromenad i solen. Lite väl svalt i skuggan kanske men i solen var det skönt. Villgott var väldigt framåt ibörjan så vi joggade en bit. Han fick nosa av sig rejält men så fort han blev för yvig så körde vi lite fot och stanna. Jag fick ”ta tag” i kopplet ett par gånger i början på turen när han vimsade runt men han fattade snart att jag också skulle vara med så då gick det bättre. Han kändes väldigt nosig och orastatad men det hade jag räknat med också så jag utmanade inte ödet utan belönade den kontakten jag fick utan att  försöka vara rolig eller tjata på honom.

Hemma så moffar han en del på balkongen så jag har testat ”pipankan” och det fungerar faktiskt bra, för han kommer in direkt när jag sätter igång den. 3 ggr tog det och nu är han tyst.

Jag skall nog sticka iväg och lägga ett spår tror jag som får ligga ett tag så får vi se om jag inte får med mig husse i eftermiddag och ta det. Jag måste införskaffa plastband också men jag har inbillat mig att det har blivit svårt att få tag i, hobbybutikerna har väl eller någon elbutik kanske? Det borde ju finnas på Maxi eller ÖB(jag har för mig att jag redan har kikat där iof)

Nej förresten, jag lägger nog ett enklare spår redan nu på morgonen som jag tar direkt när jag har handlat. Då kan jag lägga ut lite leksaker i spåret som förhoppningsvis är kvar om inte spåret får ligga så länge?  Så får det bli en bus och lektur i eftermiddag istället, han borde ju sova gott efter lite nosarbete också.

Postat i Okategoriserade