Idag gick det så bra!

Jag måste helt klart vara mer på tårna när vi är ute! Jag har väntat ut alldeles för länge, när man pratar om att man skall vänta ut hunden så handlar det nog inte om minuter som jag ibland kan ge Villgott….Inte kontstigt att det har blivit som det blivit men jag har väl haft för gott om tid helt enkel?

Jag kom till insikt redan igår att jag skall återuppta ”här” inomhus några vändor i hallen innan vi går ut. Han tar ju belöningarna så bra inne så jag tänkte börja där.

På innergården går vi ett par vändor utan att jag säger någonting, han följer och blir belönad, jag byter håll så fort han ökar. Nere i parken så blir det ”då går vi” och pinnar han på så vänder vi om på ”då går vi” om han inte lyssnar direkt så går jag ivägen för honom (han stannar ju och bara står så fort kopplet sträcks) jag pratar hurtigt med honom på tillbakavägen, tar han kontakt så belönar jag för ”här” sedan vänder vi om och går ”här”. Han är hyfsat lugn så jag kan belöna på kontakten och ge ett ”då går vi”. Det fungerar verkligen superbra! Jag vet ju att han inte går ”här” längre sträckor med störning men i de lägena skall jag lägga på kommando och bara gå ett steg, vända/byta håll, så att han hela tiden går ”här”. När han är lugn så blir han som sagt fri vid kontakttagande. Jag är ju bara ute efter ett ”här” som har med position att göra så jag har nog överarbetat lite när jag inte har velat döpa det förrän jag får kontakten. Vid möten så satte jag honom och vi gick ”här” det fungerar jättebra och han är lugn på ”då går vi”.

Vi busar på höjden men jag hade med lina. När jag känner att han är med mig så kopplar jag loss och vi busar som tokar, tre olika leksaksbelöningar + godis. Han hämtar och släpper och kommer som ett skott. Sedan rätt som det är sätter han nosen i vädret. Jag kommenderar ”stanna” går fram och kopplar och så jobbar vi upp kontakten utifrån det och sedan kan jag släppa igen. Jag tror att det kan vara en bra strategi?

På hemvägen är han så sööööökiiiiggg. Att matte skall till jobbet tar vi ingen hänsyn till. Jag får gå bakom och ta plats. Han blir lite småtjurig och skall pissa varannan meter men vi kommer i alla fall hem igen utan drag eller tjat.

Postat i Okategoriserade

Vad vi behöver träna….(=allt)

  • Namnträning
    inomhus, hall 28/11, inomhus kök 29/11
  • Lösträning/lina?
    morgon, lina+löshöjd 29/11,em lina+lös apoteksplan29/11
  • Inkallningar u ingångar
    morgon, höjd 29/11, em lina+lös SUPER!29/11
  • Kontakt
  • Följsamhet
    28/11,29/11
  • Koppelträning/”här”/kontakt
    ute+inne28/11,ute+inne29/11, ute em 29/11
  • Ligg/ligg kvar/läggande u gång
    vardagsrum 28/11
  • Sitt/sitt kvar
    29/11
  • Apportering/håll
    vardagsrum+kök28/11
  • Inkallningar
  • Tyst
  • Hantering
    fön+massage28/11,fön29/11
  • Fotgående
  • Stå
  • Stanna
  • Vänta
    28/11,29/11
  • Hundmöten
    långt avstånd tyst+slakt koppel
  • Soc. träning
    Husse hade besök 28/11
  • Miljöträning
    tvättstuga29/11
  • Trappor-in
    belöning/avsats på ”gå före”28/11, lek när vi kommit in29/11

Inne fungerar det mesta. Även ute om jag har tillräckligt bra belöningar (korta stunder) men rätt som det är så är ALLT som bortblåst och det känns ganska jobbigt…..Jag måste nog helt enkelt se till att han aldrig går in i sin lilla bubbla och fryser, det är iom det senaste frysandet som jag känner att jag har tappat bort honom igen.

Postat i Okategoriserade

Hur dum får man vara?

Idag gjorde jag en megatabbe! Jag har ju inte kunnat ha Villgott lös i centralare delar det senaste för han tar upp spår direkt och lyssnar inte alls. Vi var på höjden och busade, Villgott hade varit disträ hela turen så jag var supernöjd med att jag fick med honom på lite bus och lek när han var lös.

Så dyker den lilla traktorn som skottar snö upp. Villgott fryser (han har gjort det betydligt mer nu igen sedan jag har stannat, väntat ut och belönat för kontakt bakåt) Jag tänker att jag får väcka honom ur hans frysning och tänker busa till det lite med ett ”då tar jag dig”. Villgott tar mig på orden och sticker som ett skott, rakt mot den lilla traktorn! Herregud! Han trodde väl att jag menade att vi skulle ta traktorn. Hur som helst jag går efter eftersom han inte lyssnar för fem öre. Mannen i traktorn har öppnat dörren och Villgott är halvvägs på väg in i traktorn när jag är framme. Jag ber om ursäkt och låter Villgott hälsa och nosa liten men sedan så släpar jag med mig honom (gapandes) därifrån. Fy vad jag kände mig hemsk. Tur att det har gått några timmar så jag har hunnit smälta det hela. Först tänkte jag att allt är kört och att han bara sticker och sticker men jag måste ju se möjligheterna istället!

För det första så skall jag börja jobba mer med Villgott under promenaderna också så att det blir någonting värt att få gå och slappa på ”då går vi” som det är nu så är jag ingen tillgång öht. Vi skall bryta upp promenaderna med ”här” vändningar och bra belöningar. Likaså så skall jag ha honom lös korta korta bitar där han är hos mig. Jag har så fel kriterier när jag jobbar med honom el rättare sagt jag har INGA, jag belönar när han kommer oavsett tid och jag kallar på honom allt som oftast fast han inte kommer

Skärpning! Positiv ”här” träning med lek och bus och vid möten. Han har ju börjat öka mot mötande och väntar jag ut eller byter håll så förstärker jag intresset på mötande, nu skall han istället få gå ”här” vid möten.

Vi gick på berget igår och det var stirrigt värre. Dels blir han väldigt het när det är kallt ute samtidigt som jag var så slapp sist vi var där. Att det sedan var fullt av skidåkare gjorde ju inte saken bättre, han skällde på en mötande, det har han även gjort i stán en del det senaste, jag upplever honom som stirrig för tillfället.

Träning skall det bli, struktur på promenaderna och han skall lyssna bums! Hur man nu får till det? Jag får väl plocka fram ”tag plats” tänket lite igen för att inte hamna i en clown eller släpa med sits?

SVÅRT!!!!

Postat i Okategoriserade

Skojsig tur!

Det var inte alls fullt så illa ute som jag hade räknat med, visst blev Villgott som en snögubbe i benen och skägget men det gick ändå över förväntan.

Vi tog en rask promenad och jag tvärnitar när han drar, han vänder om snabbare och snbbare vilket visar på att det kan vara rätt sätt att jobba på. När han tar kontakt bakåt så upmuntrar jag honom med rösten och backar med mig honom, vi vänder om och precis när han är i fotposition så lägger jag på ”då går vi”. Efter ett par stopp så kommer han glatt mot mig!

På hemvägen så ser vi två tonårskillar längre fram, de kastar snöboll, busar och leker och Villgott har full koll på dem även om han inte riktigt vill visa det. När vi närmar oss så säger killen som går först, -Tja! -Hej svarar jag med skrattet i halsen,  så säger killen till sin kompis -Fy faan, kolla in vilken gullig hund! Jag är så full i skratt ifrån start och nu varvar Villgott igång han ylsjunger sig förbi killarna, han tar i så han nästan går på bakbenen, jag kan inte annat än att halvskrattandes få med mig honom framåt. Jag smålog hela vägen hem och tänkte på hur lika de egentligen var, den coola tonårskillen och Villgott.

Vi hade en setter bakom oss resten av vägen men Villgott trippade på jättebra trots snöbollar i benhåren. Jag tänkte att vi skulle busa lite på innergården för han har lättare i snön när han kan galoppera men har tar upp harspår så fort jag släpper honom, han travar iväg på gångvägen och jag ropar och lägger på ett stanna, han stannar och står och vädrar men jag är ändå tagen och friheten är över, jag tar med mig honom även om han inte vill. Jag hade jättegärna varit ute och busat men jag kan inte riskera att han sticker i sta´n och att gå mer med honom i koppel med de benen hade varit ohållbart.

Vi kör igenom framförmappen och det går bra. Han slarvar med ett par ingångar men jag står bara stilla medans han gör om dem så som de skall se ut.

Postat i Okategoriserade

Halv snöstorm…

Snön vräker ner, det är becksvart ute och så blåser det som attan. Jag ser inte direkt fram emot eftermiddags och kvällspormenaderna. Vi får väl försöka få till lite inomhusträning om det blir korta turer ute…

Idag fick jag ok från chefen med att ta med hunden till jobbet (på prov) Först var det helt ok men när jag förtydligade att han ”är ganska gapig” så fick jag till svar att han gärna fick vara någon annanstans om det ”skulle gå åt helvete” Jag har ju reservplaner så jag sitter ju inte i sjön men tänk vilken bra träning för oss!

Som det ser ut i dagsläget så gäller det en vecka nu innan jul och sedan eventuellt varannan vecka. Jag hade ju tänkt att bara ha med honom på förmiddagarna och lämna hem honom på lunchen men jag har en bit att åka så på sikt OM det visar sig att det fungerar så skulle han ju kunna vara med hela dagarna? Jag har tänkt ha honom under mitt skrivbord och skärma av med kompostgaller och ha någon extra filt att hänga för om han gapar för hemskt i kombination med en mindre bur som han åker in i om han blir galen….Min plan är väl att kunna belöna fram ett så bra beteende som möjligt samtidigt som jag måste ha någon typ av konsekvens om det inte skulle gå. Jag kommer inte tillåter att någon hälsar eller tar kontakt med honom inne på mitt kontor och han kommer att få hälsa på mina kollegor först när han obehindrat kan röra sig fritt ibland dem utan att skälla. Oj vad de kommer att få vänta på att få hälsa på honom….

En annan sak som jag tycker mig börja märka hos Villgott är att han även skäller för vakt, jag ser ingen direkt osäkerhet utan han verkar mer ilsk/vaktig och tittar tjurigt på mig om jag säger tshyyy, i osäkerhetsfallen så skäller han högt och gällt och reagerar inte likadant på tillsägelse, han ignorerar totalt i de fallen så det är helt lönlöst, bara att bryta och gå undan. Jag tyckte mig få en klar bild av detta när det kom besök i helgen och han inte fick hälsa direkt, riktigt tjurig blev han, likaså såg jag att han hoppade emellan mig och Wilson när Wislon skulle fram till mig när de busade, då visade han också på lite mer allvar. Det har väl med hans kontrollbehov att göra kan jag tänka? Man brukar väl säga att vakten börjar väckas hos hundar runt två års åldern?

Postat i Okategoriserade

Just det…

Idag blev jag varse om någonting jag gör i min hundträning och som jag kommer att ha stor nytta av att ändra på! Jag vimsar till det när Villgott går in i sin bubbla eller intresserar sig för andra saker. Jag ignorerar/väntar ut även om jag har sagt ett kommando och kan sedan ändå belöna när han har tittat klart/kommit ur sin bubbla och utför momentet när han önskar. Galet. Jag skall omedelbart gå in och bryta, inte belöna när han vaknar till utan göra om vid ett annat tillfälle och belöna där. Precis som jag har tänkt med inkallningarna, när han ignorerar, gå fram, väck upp, sätt honom eller kommendera stanna och kalla in därifrån. Det här är någonting som jag verkligen måste ta till mig i samtliga situationer för att inte vattna ur mina kommandon och för att komma framåt i träningen! Tänk vad bra det är att gå kurs när man får andras ögon på en som kan förklara och påpeka hur man skall göra i liknande situationer! Sedan gäller det bara att komma ihåg och ta fasta på alla bra tips och råd man får också DET är det svåra!

Postat i Okategoriserade

Klickerkurs och bad…

Idag har vi varit på klickerkurs igen. Det var bara jag och Malin där så vi fick mycket hjälp och alla chanser i världen att jobba i lugn och ro.

Först skulle det ju givetvis hälsas och busa för att de tvåbenta skulle slippa undan hörselskador. Jag tyckte att både Wilson och Villgott uppförde sig riktigt bra idag när de hälsade och lekte. Wilson stångade Villgott likt en tjur, det var nog snarare så att Wilson ville nosa och undersöka Villgott medans han försökte värja sig genom att hoppa undan åt sidleds. kul såg det i alla fall ut. Hundarna var bra snygga efter buset, jag såg väl inte bättre ut själv efter att ha burit omkring på en lerig vovve…

Vi tränade inomhus idag och jag lät Malin, Malin och Wilson gå före. Villgott uppförde sig jättebra i koppel! Så fort kopplet sträcktes så sade jag bara ”då går vi” och han snodde runt snabbt som en vessla för att få komma framåt igen. Han skrek och drog lite när han såg Malin stå och hålla upp dörren men vi vände bara om på ”då går vi” och började om tills han gick lugnt och sansat ända fram.

Inne hade vi lite genomgång och jag belönade kontakt och följsamhet. Villgott fick hälsa på Malin efter mina direktiv och det gick bra! Han gapade lite precis när han hälsade men han kastade sig inte på och låste sig inte heller efteråt. Jag fick flera chanser även senare att belöna när han hälsade tyst.

Vi testade lite olika kriterier och lade ut olika saker som skulle markeras. Villgott visade på ovanligt stort föremålsintresse så jag kunde ganska omgående gå över till att skicka ut honom på ”hämta” för att få med sig rätt leksak in. Han skötte sig utmärkt men det var ganska tröttande för honom rent mentalt så det fick bli lite paus. Inkallningar körde vi också men det gick sådär, han satt inte kvar (lite osäker och mycket dragning bortåt) annars var ingångarna och farten ok.

Vi hoppade på en ny kurs också, kul! Unghund2 som startade i dag. Vi var med en stund på introduktionen och kommer att missa nästa och näst nästa tillfälle då vi själva har kurs men efter det så skall vi nog kunna vara med. Superbra. Det kommer att fokuseras lite mer på momenten igen och inte bara klickertänket och det kan nog vara rätt tid att lägga in lite struktur i träningen igen.

När vi kom hem så blev det bad av hund så nu lukar han gott och är mjuk och gó men det vara väl bara tills efter rastningen som vi skall ut på nu….

Jag har planer på att köra på med lite mer pälsvård efter rastningen, vi får väl se vad Villgott har för invändningar mot det.

Postat i Okategoriserade

Nos, päls och besök…

Idag har jag prioriterat pälsen och att få Villgott att ”frivilligt” inta badrummet. Jag har inte hunnit fullt så mycket som jag hade tänkt men jag har plockat ner honom en del i alla fall. Vi tränade och busade lite på väg mot badrummet men när han inser vad som är på g så intar han badrumsmattan utanför. Idag gjorde jag så att jag drog in mattan med honom på och började plocka päls när han låg på golvet. Han ledsnar efter ett tag och börjar  trampa runt och då är det bara att lyfta upp honom på trimbordet utan protester.

Vi har varit ute i snön också. Jisses vad det luktar gott i snön! Efter första turen såg han ut som en snögubbe i benhåren och han stod antingen still eller galopperade när han försökte ta sig framåt, jobbigt. Nostokig var han som sagt också. Tur nr2 fick jag altinera mellan att dra med eller ”ta plats” för det var bara nos nos nos…..

Vi busade lite på innergården men han kommer inte på inkallning öht! Inte konstigt egentligen eftersom jag kastar leksak och jag har normalt sett krav på att han skall komma in med den men eftersom den blev full med snö så gick det tydligen inte att ta den med tänderna så han stod bara och hoppade runt leksaken hur mycket jag än kallade, gick jag till honom och hämtade leksaken så följde han ju däremot som en klocka men han vägrade att lämna leksaken i snön för att komma..

Vi har haft besök också och idag testade jag en liten variant…Jag hade ju Villgott på trimbordet och så hade jag med mig stereon. Jag ställde ytterdörren på glänt så att besökaren bara hade att gå rakt in och så stängde vi in oss i badrummet medans Husse tog hand om besöket. Det tog ett tag innan Villgott uppfattade att det hade kommit någon men när han insåg det så började han skälla lite. Jag tschyyade lite men slutade efter ett tag och gick helt över att enbart belöna när han var tyst. Det gick faktiskt bra, allteftersom så sänkte jag musiken, sedan ställde jag dörren på glänt, öppnade helt, lämnade Villgott en stund för att prata med besöket och sedan satte jag på Villgott koppel och så gick vi runt i lägenheten. Vid ett tillfälle började han skruva upp sig men då lyfte jag upp honom på trimbordet igen för ett nytt försök. Visst skällde han lite vid hälsning när jag väl släppte honom men han var ändå lugn och gjorde bara enstaka skall. Bra, jag får nöja mig med det för nu.

Postat i Okategoriserade

Gråmulen höstdag…

Vilken härlig gråmulen höstdag vi har idag! det är perfekt när det är blött på backen och det duggregnar lite lätt. Villgott blir lugn som en filbunke. Det blir iof en viss fördröjning även i de situationerna där jag skulle önska en något snabbare respons men å andra sidan så får jag ju ett kvitto på att jag inte har den där 100% lyhördheten i vissa situationer som jag skulle önska.

I morse gjorde jag två vändningar i helt slakt koppel utan kommando på innergården just för att få med mig Villgott. Han går som en klocka hela vägen. Han ökar tempot vid ankorna men jag vänder på kommando, ”då går vi” han följer inte med men jag väntar ut och berömmer för att han följer åt rätt håll och så går vi vidare igen och nu håller han sig lugn hela vägen förbi.

Jag insåg ju segheten på kommandot så jag lägger på ”då går vi” varje gång han frivilligt kommer i rörelse efter ett stopp, stannar han ganska omgående igen (segar) så går jag bara nära inpå honom och ”tar plats”. Han är lite alertare vid något tillfälle och då vänder han genast om direkt på ”då går vi” jag är med och fångar det beteendet jag vill ha med godis. Jag klickar inte idag öht även om det skulle suttit fint med ett klick i liknande situationer.

Vi busar en del på höjden och han går även en sträcka ”här” på hemvägen. Jag vet inte riktigt hur jag skall göra med ”här” kommandot? Skall jag bara lägga på det och belöna när han tar kontakt och går i positon och skall jag sedan fortsätta upprepa kommandot och belöna när han håller sig där? Skall jag ge frisignal (”då går vi”) om han fastar/verkar koppla ihop beteendet med kommandot eller skall jag bara släcka ut det genom att inte längre belöna?

Det är ju just det här som är så svårt, särskilt eftersom jag haft ett halvbra ”här” från start, det han inte har förstått är ju att han skall hålla sig kvar hos mig för ”här”, då kanske jag inte skall lägga på signalen öht förrän han gått ett par steg med kontakt så att han inte ser sjäva kontakttagandet som ”här”? Det är nog så jag får jobba! Belöna pos+ kontakt en sträcka utan kommando, lägga på kommando + belöna och ge frisignal med belöning där jag /vi går ut positon och kanske leker men med bibehållen kontakt för att sedan gå ett ”då går vi”, då blir det kanske en jämnare övergång mellan ”här” och ”då går vi” för att slippa att han drar iväg(ifrån mig som belöning för att gå ur ”här” kommandot/position).

Inne tränade jag på frivilliga lägganden men jag fick ett genombrott iom frisignalen. Iof jobbade jag väl då  med flera kriterier samtidigt men jag gick framåt på samtliga bitar så det kanske det var värt?

Först segar han ner i ligg, jag belönar för att han öht lägger sig (han är blöt skall tilläggas) han reser sig lika fort. Jag väntar ut ett nytt segt läggande som jag belönar och nu ligger han en microsekund och då superbelönar jag på med frisignal (kastad leksak) Han kommer tillbaka med leksaken och vi upprepar läggandet, ett par gånger ligger han kvar och jag kan superbelöna frisignalen, likaså lägger han sig snabbare och snabbare men samtidigt så ligger han stadigare efter klick+belöning för belöningen för stadgan=frisignalen uteblir ju om han går upp innan!

 Kan man jobba såhär? För oss verkar det fungera utmärkt eller förbiser jag någonting som kan ge problem på sikt?

Postat i Okategoriserade

Träning på klubben…

Det gick väl sådär. Eller rättare sagt Villgott skötte sig hyfsat för att ha med sig mig. jag hade nog hellre stannat hemma och krupit upp i soffan med The culture clash….

Hur som helst. Villgott sköter sig exemplariskt när vi kommer ner till klubben, jag rastar en kortis och sedan jobbar vi oss mot planen. Jag stannar när han drar, han söker kontakt bakåt och vi vänder om, jag belönar när vi vänder om och belönar när han håller pos+kontakt. Väl framme vid klubbstugan så hör jag en dörr slå igen och röster, sedan ett illvrål och så kommer en lös schäfer runt hörnet och dyker på oss. Båda fräser lite men matte fångar sin hund ber om ursäkt och går vidare. Villgott är på tårna men söker ändå massor av kontakt med mig så det är väl ok även om han är laddad till tårna och ”tjuter”.

Sedan kommer träningssällskapet och han ylar på dem också men det beror nog mer på att han vill hälsa på tjejerna men det skippar vi.

På planen ser jag bara till att hålla huvudet från backen och se till så att han inte låser sig (för länge) Det går som sagt hyfsat. Jag klickar och belönar för följsamhet och kontakt, vi busar och leker en del men jag går inte av och på planen som jag kanske borde gjort utan han får se till att ”vara med”. Han tar kontakt även när de andra hundarna kommer närma, värre är det med dess mattar men jag backar undan med Villgott och han lugnar sig. Några nej slinker ut mig under kvällen då han kastar sig handlöst ut i kopplet mot hundar och människor, det kändes lite trist att det blev så.

Jag körde några inkallningar och han fuskade ett par gånger (han är ganska osäker i skumrasket) men han kommer som ett skott och flyger in i en bra position.

Jag testade att lägga på lite kommandon men jag skippade det ganska snart, han koncentrerade sig bara korta stunder och då var det  bättre att bara belöna följsamheten och den kontakten som han trots allt höll.

Men vilken skillnad det är att ha andra ekipage på planen när man tränar. Vi behöver träna mer på det men på ”mitt sätt” där jag kan styra längden på passen och verkligen köra micropass ibörjan för att bygga upp koncentrationen.

Postat i Okategoriserade