Jobbigt…

Det känns lite småtungt. Humöret är inte på topp, jag känner av nacke och axlar, dessutom så har jag haft småhuvudvärk ett par dagar och jag känner mig lite stressad orolig och glömsk….Inget drömscenario precis, dessutom så är det heldag idag men det kanske är lika bra det när man känner sig såhär…

Eftermiddagsturen igår gick väl sådär, det var väl inte hela världen för vi tog en desto kortare tur i koppel och så busade vi, lekte och körde några moment och det gick super. Vi gjorde likadant på kvällsturen men då gick han verkligen superbra även i koppel!

Utanför porten fungerar han också superbra, jag har blivit väldigt noga ibörjan på turerna och på hemmaplan där jag kan träna ostört, jag vill ha både positon och kontakt innan vi går iväg. När vi kommer ner i parken och han får nosa och kissa av sig så vill jag bara att han skall lystra till namnet och gå i slakt koppel, kopplar han bort mig så vänder jag om, väntar in eller går två steg väntar två sek osv, börjar han stirra och pipa så går jag bara på- hela tiden ifrån det håll han helst vill tills han sluter upp med kontakt.

Jag gör däremot bort mig vid ankorna. När vi körde mycket förbudsträning så lät jag ju honom inte så mycket som titta på ankorna så då behövde jag ju aldrig tänka på det. Nu däremot så har han ju öppnat sina ögon desto mer och låser sig. Jag beslutar mig då för att jobba lite med detta (kommer på mig själv efteråt att jag gjorde allt fel!) jag går in bland ankorna och vi går runt runt, vändningar mm, jag belönar när han följer och tar kontakt men han låser sig massor och tycker att det är jobbigt. Jag ksulle ju givetvis backat undan och jobbat i mycket mindre steg in mot ankorna, ja aj bättre lycka nästa gång. Vi avslutar i alla fall bra. På resterande nostur går han bra och när jag lämnar honom så kommer han efter som ett skott och vi busar och leker. Jag blir irriterad vid ett hundmöte när han hoppar jämnfota och blåser upp sig, jag kan inte hålla mig utan utbrister trött, Äh, lägg av och så går vi vidare.

På innergården busar vi och kör några moment och allt går super, han äter även sin frukost med god aptit.

Det kanske inte var så illa ändå när jag tänker efter?

Jag ser att texten har hoppat så jag vet inte riktigt hur det här ser ut men jag vågar inte gå in och ändra i det nu för då lyckas jag väl radera hela texten sådant flyt som det känns att jag är inne i…

Nej, nu får jag rycka upp mig!!!

Jag blir så arg på mig själv…I morse så började Villgott med att väcka mig redan 5,47, jag härdade ut till 6.19, jag rörde mig och gick upp först när han kommit till ro just för att han inte skall väcka mig tidigare och tidigare. Jag hinner knappt ur sängen förrän han börjar boffa vid dörren. Hmmm man kan känna sig stressad för mindre. Jag skulle ju kunna se det som något positivt för det är ju i alla fall ett tecken på att han tycker att det är roligt ute, ett tag så fick jag ju nästan dra ut honom.

Hur som helst, för att undvika mer boffande vid dörren så sätter jag koppel på honom, jag är still tills han sluter upp och så får han hålla sig vid mig medans jag klär mig och plockar ihop hans frukost. Det går jättebra och han är tyst och lugn, när vi är påklädda så får han följa mig ett par turer med kontakt i hallen och sitta med lägenhetsdörren öppen tills jag bestämmer att det är dags att gå ut – han är superduktig!

Annonser
Postat i Okategoriserade

Allmänlydnadskurs II andra tillfället

Villgott var halvgalen (pipig- löptikar) hemma så vi åkte ner till klubben direkt och rastade där. Ibörjan så var han lite stissig men lugnade sig efter hand, jag gick åt det hållet där det sällan är mycket hundar så vi kunde rasta i lugn och ro. Jag brydde mig inte om kontakten utan gick istället ivägen för honom om han låste sig mot någon hund på sikt.

När han var rastad så gick vi ut på planen, jag jobbade bort ifrån de andra hundarna och när han kopplade av kunde jag börja belnöna kontakten. Vi kunde gå ett fåtal steg mot de andra innan han ökade/stissade upp sig, jag backade till kontakt, vände om och belönade positon och kontakt, så höll vi på ett bra tag  innan resten av kursarna började fylla planen. Villgott började skruva up sig så jag satte mig på huk med honom och masserade honom, han höll sig nära men han var spänd. Vi började jobba med kontakten med hundarna och periodvis gick det bra, jag fick peppa honom ganska ordentligt samtidigt som jag blockerade honom om han började intressera sig för andra hundar.

Vi körde hopp över hinder, fotgående, halter, vändningar, påbörjade läggande under gång, budföring, platsliggning, hälsaträning, sitt + sitt kvar och så jobbade vi en hel del självständigt så vi fick till lite inkallningar med bra ingångar och massor av bus och lek för att inte glömma mys och massage.

Jag känner mig nöjd med kursen även om jag alltid känner mig lite stressad och det kan kännas lite hafsigt men det är det slut på nu! Yvonne påpekade att samtliga hade gått efter sina hundar ut genom grinden från planen. Jag förklarade då min situation att man känner sig stressad när man vet att ett helt gäng skall förflytta sig och då väljer man att låta hunden göra som den vill för att det går fortare. FEL – vi fick vara egoistiska, det får ta tid! Likaså hälsaträningen som jag vet att vi har svårt för, då fick jag själv välja ett avstånd som passade oss där jag kunde placera Villgott så att vi kunde hälsa i lugn opch ro. Det känns så skönt att få tid på sig och jobba igenom honom.

Jag tycker att gruppen fungerar bra över lag, Villgott är ju allmänt osäker och så är det tre andra hanar som verkligen inte går ihop, vi fick en stor schäfer efter oss idag och den norska buhunden vid platsliggningen, då belv jag faktiskt tvungen att gå in och ryta i ”stanna” ananrs vet jag inte vad som hade hänt när buhunden drog iväg med Villgott? Barndsläckning får nog det gå under? Nästa gång skall jag vara mer vaksam och gå fram i tid om någon reser sig, det är ju trots allt bara träning. Han låg i alla fall bra efter det sedan.

Jag är nöjd i det stora hela, det jobbiga är alla löptikar som huserar…men har man hanhund så har man.

Vi skall jobba på sitt-sitt kvar med störning, som vid hälsning osv, lite att jobba på mao, får börja vid dörren även om jag kan uppleva att han blir lite stressad av det. Doggy-Zen eller hur var det? Extern belöning är ju en variant? Kontakten och koppelgåendet kommer jag fortsätta nöta på och finslipa de andra momenten med klickern.

Postat i Okategoriserade

Jogg…

Igår blev det äntligen av, jag tog ut Villogtt för att jogga. Jag får väl lov att säga att det gick hyfsat, han travar på bra och kommer direkt på ”hej då” om han stannar till under tiden som vi joggar, jag hade flexi på så jag behövde ju aldrig stanna utan uppmanade honom att följa med istället. Han blev lite stirrig skall tilläggas så vi gick lite fram och tillbaka med kontakt just så att han fick komma ner i varv. Det verkar väldigt stressande det här för honom att inte få nosa i sitt tempo.

Vi tog vägen förbi Lövsjötorp så att jag kunde kika lite på Malin och Wilson – det går bra för dem, det är ju bara Wilson som blir lite väl hög emellanåt och gärna vill ta in mer än han klarar av. Villgott fick vänta i bilen en stund men när de tog paus så passade jag på att jobba med Villgott på parkeringen – han var jätteduktig! Så pipig och nosig som han har varit hemma, helt cool. Tydligen så var en joggingtur och väntan i bilen ett framgångsrecept. Vi gick runt med bra kontakt och han var lugn! Så fort han tenderade att bli orolig eller öka tempot så gick vi bort ifrån det som stressade honom, med bra kontakt så att vi kunde vända, så fortsatte vi framåt tills det blev lite jobbigt igen. Det var mycket bättre att jobba med honom mot mig och belöna minsta kontakttagande istället för att invänta fotposition, det har varit stressande för honom samtidigt som jag inte har belönat det som jag verkligen vill ha, kontakt och position och en lugn hund.

Nu är han verkligen superduktig, han har fattat (när jag äntligen har början belöna det jag vill ha) vart jag vill ha honom! Om det inte är några superstörningar i närheten så fungerar han jättebra, det jag måste tänka på nu är hur jag jobbar på bästa sätt för att inte dra upp honom i stress. Det jag har märkt nu är att jag skall jobba mer bort ifrån det störande momentet och inte kräva position och kontakt när han är i fel sinnesstämning.

Det är så himla roligt det här, jag måste bara lära mig hur jag skall jobba vidare med själva momenteninlärning, kriterieplaner mm 

Postat i Okategoriserade

Ny dag…

6.03 – det är tiden då Villgott har bestämt sig för att Matte skall gå upp, oavsett veckodag skall tilläggas…Man är ganska mör framåt kvällen när man går upp så tidigt. Villgott går ju visserligen och lägger sig runt åttasnåret när morgonens bestyr är avklarade, så där sitter man där – klarvaken, med sovande Husse och hund. Men jag är morgonmänniska så det är helt ok, det hade varit ännu bättre om Villgott orkade hålla ut något längre så att man kanske kunnat ha lite pälsvård eller så när man ändå är upp och igång?

Ja ja, man kan inte få allt.

Han skötte sig i alla fall bra i morse. Jag började med att ha riktigt god kontakt, ett par vändor på innergården sedan jobbade jag med stanna och backa utan att vända mig om så att han fick kämpa riktigt för att komma i position, det går ju bra ibörjan på turerna när han är så laddad och vill jobba. Han fick gå i min takt och han höll tidvis bra med kontakt. När vi kom ner i parken tyckte jag att han jobbat på bra så då gick vi lite friare eller rättare sagt raskare, han höll samma position men han höll ingen kontakt.

Han stannar och blir nostokig på ett ställe, då snurra och vänder jag bara om vart annat i slakt koppel, han får jobba sig in i position och när han är tyst, tar kontakt och är lugn så går vi i mitt tempo fram till fläcken där han får nosa, han får nosa färdigt och så går vi vidare, han är lugn och din. I undergången jobbar jag med position och tempoväxlingar, jag backar för rätt position och det går bra. Efter undergången så går vi lite friare i rask takt igen.

På tillbakavägen genom tunneln blir han åter nostokig, jag gör som vid förra nosfläcken och det går bra, jag får ju i alla fall kontakt och han ”frågar” istället för att tjura ihop. När han uppfört sig väl och nosat klart så går han bra igen. Vi koppeltränar lite igen och jag jobbar med att backa in i position, även när han går bra i positon så jobbar jag delvis bakåt för att få upp följsamheten och det går bra. Vid några tillfällen så ruschar vi lite också bara för att han är så duktig. På innergården går vi fritt följ och kör ett par inkallningar (med kommando) och belönar med klick + leksak. Han har verkligen fattat vitsen med klickern för när jag klickar så drar han iväg som ett skott för att jaga efter leksaken. Han kommer direkt tillbaka på ”kom” men jag skall spara på kommandot där och börja shapa fram ett riktigt snabbt ”kom”.

Jag hade planer på att lägga spår idag men regnet bara öser ner så det kanske får bli någon annan dag istället? Hur som helst så skall jag jobba upp intresset för Villgott att lyssna på sitt namn, får jag en positiv förväntan där har jag en riktigt bra brytsignal. Så ”kom” och ”Villgott” ligger högt på priolistan, sedan vet jag inte om jag skall döpa något beteende vad gäller koppelpromenaderna, säger jag ingenting nu så går han automatiskt bra och följer mig, säger jag däremot ”då går vi” så kan han pinna på och vimsa mer så det får jag nog nästan spara som ett ”varsågod” istället och till de partierna där vi går i rask takt men han ändå inte har tillåtelse att dra. Får jag sedan ytterligare fokus på vårt vanliga koppelgående – det i mitt tempo så skulle jag kunna lägga på ”här” (mitt gamla har ju blivit lite si och så)när han går bra och jobbar med kontakt.

Många funderingar, som vanligt… 

Postat i Okategoriserade

Trött, trött, pigg…

Villgott inledde dagen med att sova och sova och sova….jag fick helt enkelt börja plocka öronen när han vilade, han är expert på att känna av de dagar jag har planerat pälsvård, han brukar sova räv då. Öronen gick ok, jag fick sätta upp honom på bord till sist och så hade jag munkorgen på ett litet tag. Efterår masserade jag öronen och så mös vi så det var ok. Sedan sov han igen…

Jag gjorde en attack för att få med honom ut vid 14-tiden men han var slö, vi åkte upp på berget, jag hade planer på att socialisera honom lite men det fullständigt vräkte ner och åskade så jag satt med honom lite under bakluckan istället så kunde vi kika på förbipassernade med stavar och stora regnställ istället, det gick bra och han var tyst, jag klickade och belänade kontakt och om han släppte fokus med hjälp av hans namn om det kom personer väldigt nära. Hemma blev det bara en kortis och han gick jättebra.

När vi kom hem så blev det bad, inte särskilt uppskattat men väldigt nödvändigt.

Sedan tog vi en eftermiddagstur hela flocken. Vi åkte ut till en gammal nedlagd järnväg (rälsen borttagen) och så promenerade vi där. Villgott fick hålla sig bakom oss och det gick väl med nöd och näppe, han smet förbi ett par gånger så jag fick kalla tillbaka honom, in i fotposition och så fick han gå fot några steg innan jag satte honom, gick före och kallade in. Vi körde budföring på ett ställe och han kom med fart men ville gärna nosa runt istället för att inta ingångsposition, jag gick framåt ett par steg och belönade inte förrän han var i position. På tillbakavägen busade vi och lekte. Sista biten verkade han ha förstått vad jag ville för då berömde jag när han kom upp vid sidan utan att gå om så då gick han med bra kontakt sista biten.

Kvällstur, nostokig…Han gick igång på alla hunddofter ute så jag fick gå i stora cirklar och serpentiner vid flera tillfällen för att han inte skulle låsa sig, han var riktigt jobbig. När han väl kopplar av sedan så går han riktigt bra. Vi stötte i alla fall på flera olika hundar och det gick bra, men som sagt – nosig.

På innergården var han galen. Full med bus, fotgående och inkallningar gick super. Jag jobbar med kommandon och belönar med klicker + kastad leksak. Han kommer direkt in på ett kom och släpper på loss. Vi lekte tafatt när han gått jättebra fot och efter en bra ingång, han kom direkt in på ett kom. Andra gången blev han däremot vidlyftigare, han stod kvar utan att komma på ”kom”, jag ignorerar det hela och kopplar upp och går in=slut på det roliga.

Imorgon får jag jobba honom lite mer ibörjan på turen och jobba ner tempot på honom igen, tätare vändningar och mer kontakt och så fri/varsågod/då går vi där vi går i rask takt där han inte behöver jobba. Jag vill inte riskera att han går upp i stress för att han blir frustrerad=inte kommer framåt.

Kvällsturen imorgon blir nog spår av något slag. Jag fick inte med ulldragningen och rakningen av öronen idag heller, men han luktar i alla fall gott!

Postat i Okategoriserade

Härliga hund…

Igår tog vi en gemensam tur till Mariestad, vi gick en promenad utmed vattnet och Villgott fick springa runt och busa och nosa, han höll stenkoll, han får inte gå före så han stannar och nosar lite emellanåt men sedan kommer han som ett skott. Han fungerar ofta bra lös så länge man rör på sig, det ärjust när man stannar upp och han vet att man står där man står som han gärna börjar cirkulera. Vi kommer i alla fall fram till en bänk där vi tänkte sätta oss. Skall ”Villgott sätta sig på bänken” säger jag när vi går mot bänken, Villgott far iväg, hoppar upp och sätter sig på bänken! Han som brukar vara så försiktig annars när jag skall ha upp honom på bänkar, stenar och stubbar däremot är aldrig några problem. Han sitter och kikar en stund men så ger jag honom en pinne, han lägger sig ner och gnager lite på den men han går lite från knä till knä, han är supermysig. Det kommer förbi en Berner Senner och Villgott börjar skälla, jag vänder honom bara åt andra hållet och så belönar jag när han är tyst.

Jag har låtit honom vara ganska fri nu även om vi jobbat med kontakten och att gå fint i koppel(vilket han har gjort) men jag trodde ändå att jag skulle få en lite kämpig morgon, men icke! Vi tar kontakt utanför porten och för att inte Villgott skall fara iväg från start så går vi ett par steg fot med sättanden och det går super. Han går som en dröm ända fram till mitten av parken, slakt koppel + MASSOR av kontakt, jag kör tempoväxlingar och han följer precis, får han inget klock direkt när han sakar så vänder han sig om och ”frågar”. Vi ökar tempot lite genom parken så han inte behöver jobba så hårt. Han går bra ända fram tills vi skall genom parken ifrån andra hållet för jag misstänker att det är en löptik där, vi ser hunden och Villgott tenderar att frya, men jag snor bara runt och får med mig honom i utgångsposition, jag klickar och belönar för kontakt men han vägrar ta belöningen och så börjar han tjuta istället. Då går jag bara på, runt i cirklar, serpentiner, fram och tillbaka, vart som helst men inte dit Villgott vill, han stimmar och försöker kasta sig åt än det ena än det andra hållet, men så plötsligt ger han upp och travar utmed min sida igen, då berömmer jag massor!

Inne vill han verkligen vara med så jag plockar fram musmattan, som han inte riktigt har begripit sig på än (trodde jag) han blir alltid lite spänd när vi skall sätta igång men med rävsvansens hjälp råder vi snabbt bot på det. Han avancerar fort och på tredje klicket har han tassen på mattan, på fjärde sätter han sig mitt på den, men det beteendet vill jag väl inte ha? Vi gör ett nytt försök och nu sitter tassen på mattan, jag funderar på vad jag skall döpa beteendet till? Target? Eller skall man välja tass/trampa istället, det vore ju mer logiskt, men hur tänker man då? Att det är tassen som skall jobba mot ett föremål, använder man ”nos” då på stickan och post-it lappen då? Jag har så många frågor så jag vet inte vart jag skall ta vägen med dem snart, jag har fått massor av bra svar i alla fall!

Han har i alla fall kommit igång ordentligt med att bjuda på beteenden, han kör hela registret, allt ifrån skaka rumpa(det första han gjorde) sedan är det litt-sitt-ligg och så viftar han på tassen, antingen liggandes-han försöker nå min fot, eller sittandes ”vinka”.

Idag kommer det nog bli lite pälsplågeri av hund, öronplock, kloklippning och ulldragning, öronen behöver rakas också. Eftersom det inte blir någon kurs ikväll så har jag ju tid och energi till det. Jag valde att hoppa de sista gångerna på kursen för Villgott är så blockerad på plats, han blev så osäker från start där, han kände sig nog lite trängd och så regnade det så väldigt en gång och då fungerade ingenting för det. Villgott är något så vansinnigt situationsbunden så ogillar han en plats vid ett tillfälle så är det supersvårt att få igång honom igen. Men det har varit en nyttig kurs, massor av passivitet som verkligen har fått Villgott att kunna vara still utan att tjuta och stimma omkring, likaså störningsträning som har varit givande, sedan fick jag ju så mycket hjälp, tips och råd av Mårten innan kursstart vad gäller vårt upplägg i stort och att så mycket hänger på mig. Men nu går vi vidare mot nya mål, det skall bli så roligt att börja på klickerkursen också så att jag kan få svar på alla mina miljoner frågor!

Postat i Okategoriserade

Nu så…

Har jag i alla fall jobbat upp lite belöningar som fungerar, för det första så måste jag alternera godiset, jag tycker att jag har gjort det men inte tillräckligt tydligen. Jag skall försöka att ha en eller flera olika sorters mat/godisbelöningar för varje tur eller träningstillfälle. Sedan behövs det ju olika sorters belöningar för olika prestationer och tillfällen, det är ju tydligt, han blir ju helt fixerad i vissa lägen och då fungerar det ju inte heller. Likaså skall jag bli duktigare på att inte låta Villgott leka själv med de riktigt attraktiva belöningsleksakerna(råttan och rävskinnet). Jag har också tagit fasta på den senaste artikeln i Canis om tre nivåer på det verbala berömmet, det fungerar super, särskilt som jag var tyst ett par dagar och Villgott inte alls var med på noterna.

Morgonturen gick bra, han har verkligen förstått det med att inta ingångsposition innan vi går vidare, jag har utveklat det ytterligare, är han riktigt stimmig (ytterst sällan, hund i närheten) så går jag bara ett steg i taget efter halten, detta är ju super för nu får jag ju fotgåendet ”på köpet”. Eftersom det känns ok att prata lite mer igen (så länge man inte blir tjatig) så har jag återinfört ”då går vi” så vet han att jag inte har några krav på kontakt, även om jag belönar den om han tar den. Likaså om han bara är pigg och snor runt så fort jag tänker stanna så belönar jag istället direkt när han går med kontakt. Jag använder mig av olika röstberöm när han håller sig där han skall under promenaden, tar han kontakt så kan jag kvittra på ganska bra om han inte också intar en position där jag når att klicka och belöna.

Han tycker att detta är toppen och han är så duktig. Han är något seg när jag försöker shejpa inomhus så där måste jag nog tänka om lite kanske, han blir mest liggandes. Idag körde vi lite kom, fotgående, vanlig promenad(slakt koppel) inkallningar och så jobbade jag mycket på att han skulle hålla koll på mig och det gick faktiskt bra. Det jag måste tänka på där är att belöna minsta kontakt han tar med mig även på håll just för att han gärna tar sig så stora revir. Han fungerade super för när han var en bit bort, kikade upp så jollrade jag, han började trava mot men samtidigt ropade jag kom och klickade och sedan lekte vi som tokar. Han blev mer och mer uppmärksam, jag gav aldrig kommando om han inte redan var på väg mot mig men det var kul att se att han ökade tempot när jag ropade, det är nästan tvärt om annars. Flera gånger gick jag bara iväg och då fick han slita lite för kontakten för han belönades inte förrän han slöt upp utmed vänster sida.

Igår blev det lövbit på kvällsprommen och på middagsturen idag blev det ägg, imorse var det snålt med bara frolic, men det är ju så smidigt. Jag funderar på om leverpastej kunde vara något? Det vi använt oss mycket av hittills är ju blodpudding, ost, köttbullar, schmachos, frolic, annat köttigt hundgodis som luktar korv, mjukost på tub, rå nötfärs, levergodis. Jag vet inte riktigt vad jag mer skulle kunna hitta på, jag vill ju stoppa i honom så lite skräp som möjligt, det är väl de färdiga hundgodisprodukterna som är absolut sämst.

Postat i Okategoriserade