Som jag har längtat!!!!

Igår dök den upp, tidigare än jag vågat drömma om: Lydnadsträning i teori och praktik. Jag blev glatt överraskad! Jag har bara hunnit skumma lite i den. Mycket av bokens innehåll har man ju tagit del av sedan innan boken innehåller också vettiga instruktioner på hur jag skall få till momenten! Jätteskoj och superinspirerande, boken kom i rättan tid!

 Jag kommer att jobba paralellt med GF och (mot) färdiga moment. Igår och imorse blev det frivilliga lägganden + avstånd, jag har inte riktigt fått någon ordning på det här med avstånd/tid förut men nu har jag fått precisa instruktioner på hur jag kan göra vilket underlättar enormt för mig, jag flummar bara runt annars. Villgott fattade direkt vad jag var ute efter när jag jobbade med avståndet, han försökte följa efter ett par gånger när han inte blev belönad för bara läggandet men snart som attan förstod han vad som gällde och fasen vilka snabba lägganden vi fick på köpet! Jag kommer att testa att enbart belöna med lek, det skall bli intressant att se hur det går?

Vi har dessutom kört frivilliga ställanden, måste lägga det på is lite för han börjar bli seg och avvaktande när han rör sig framåt. Jag skall lägga signal på beteendet så att vi kan släppa de frivilliga för en tid. Loss och håll har vi kört en del på kommando, det fungerar super (i vissa situationer/miljöer – skall jobba frivilligt där det inte riktigt fungerar än)

Jag kom på en annan sak idag som jag helt har missat. Jag har ju fobi för att kopplet sträcks och har ju på så vis jobbat mycket med vändningar, byta håll osv när han tappar fokus, men idag testade jag en ny sak. Jag började vid övergångsställen där jag tidigare kommenderat ”sitt”. När han ville framåt och kopplet sträcktes (ville inte börja jobba med föjsamheten utan ville ha respons på kopplet) så stannde jag honom bredvid mig. Jag låser kopplet så att han inte kommer någonstans. Han börjar pipa, traja, han tar kontakt och till slut så sätter han sig! Jubel från matte och så går vi vidare, jag kör detta flera gånger och det dröjer inte länge förrän han kommit på att för att få komma framåt så måste man sätta sig ner. Det här är ju hur användbart som helst? Förut har jag kunnat traggla/tjata mm för att han skall sätta sig (när han stissar runt) nu låser jag bara kopplet och vips så sätter han sig.

Jag skall anamma samma taktik vid hundmöten, kortar koppel så att han inte kan stissa omkring, helst att han sätter sig men om inte annat så får han inte ta ett steg framåt förrän han står stilla i slakt koppel. Jag har gjort lite så tidigare men inte hållit fast vid det, nu skall jag köra samma strategi i lite olika situationer så får vi se hur det går? Jag har ju gjort så att han har fått nosa fritt i kopplets fulla längd om han är lugn runt andra hundar men jag skall styra upp det lite mer så att han inte stressar upp sig så.

Det skall bli skönt med lite ledigt så att jag kan gräva ner mig i min nya bok, det skall bli skoj!

Imorgon skall Villgott få följa med ut i skogen och busa med mammas hund Daisy, det ser han garanterat fram emot!

Annonser
Postat i Okategoriserade

Återbesök och vaccinering…

Igår så var det alltså dags för återbesök i Skara. Villgott skötte sig alldeles utmärkt, kul! Visst ville han glo på de andra hundarna utanför kliniken och visst blev det ett och annat skall, men (i stort sett) ingen hysteri. Han skällde till en gång direkt när vi kom in och han vimsade runt lite, jag lyfte upp honom och höll honom en stund. När han började få myror i kroppen släppte jag ner honom och vi gick och satte oss. Villgott var helt cool – stundtals låg han med huvudet platt i marken och spejade. Han skällde på en tant med käpp som bar på en kattbur med handduk över, hon kommer då mot Villgott – men vovven då men vovven då – med käpp och lätt lutad framåt, Villgott var halvt tokig och spann loss på golvet – jag lyfte upp honom i knät igen.

Han lugnar sig snart och när det är dags för oss att gå in i ett undersökningsrum så följer han snällt med, han skäller varken på de väntande som vi passerar eller på veterinärerna. Väl inne i rummet lyfter jag upp honom på bordet. Veterinären hade med en extrahjälp (hmmm han skötte sig inte så bra sist) men hon behövdes inte! På med munkorg och sedan stod han lika snällt som han gjort när vi har behandlat honom hemma! Ögat var helt läkt och det såg jättebra ut.

De erbjöd sig att vaccinera mot kennelhosta också. Toppen! Då slapp vi åka fler gånger. Villgott fick sin spruta lugnt och fint utan munkorg, han var så duktig!

När jag skulle betala så ställer sig en hundägare (de var två med en hund) med sin hund rakt bakom oss, Villgott blir skogstokig – jag lyfter upp honom och får hålla honom i famnen men han är fortfarande rasande. Jag skall nog låta honom vänta i bilen nästa gång när man skall betala o likn då man inte har full koll?

Villgott fick två nya pipisar med svans (hans favvo…) och en ny mus som jag satt i snöre. Han älskar sina nya leksaker(belöningar) Jag kommer inte att ha med mig samma leksak två gånger/rad eller under samma tur två på varandra följande dagar så han ledsnar(han ledsnar fort..) En tur på getaryggen blev det igår också, det var ljuvligt men varmt.

Postat i Okategoriserade

Villgott 2 år idag!!!

Idag fyller Villgott 2 år! Det känns helt overkligt vad tiden har gått fort samtidigt som jag inte kan minnas hur det var innan vi fick honom. Jag tror att Villgott var ungefär tre veckor när jag pratade med hans uppfödare första gången och redan nästkommande vecka åkte vi dit på besök, sedan var det minst en resa/vecka för att kika på valparna. Vilket underbar år och vilket fantastisk väder det var – inte konstigt att han inte gillar vatten/regn?

Idag skall vi på återbesök i Skara och efter det en tur till djuraffären för lite presentinköp i leksaksform. Jag tror att Villgott vill komma ut i skogen eller i alla fall på en bustur där han kan få springa lite fritt, vi får se vad det blir.

Imorse tränade vi lite ställanden och kvarsittanden – det var onekligen nyttigt. Han var superloj först men när han fick sitta kvar och inte nosa runt hur han ville då var det helt plötsligt jätteskoj att leka/träna med matte. Mer sådant och nya roliga leksaker. Jag känner lite träningssug igen. Jag skall ta upp ”ringklocks/besöks” träningen också men jag skall kedja åt andra hållet den här gången och se om det går bättre? Jag skall börja med att ha honom sittandes inne i rummet och belöna där, succesivt förflytta mig närmare och närmare dörren, lägga på signal, jag får nog använda mig av kompostgaller när jag tränar själv men träna det skall vi! Följsamheten har vi jobbat upp en del, både i koppel och löst, nu är det bara fotgående, moment och lite annat som behöver läras in och förbättras. På och av-knappen skall vi jobba en del på också, och stadgan såklart….Hmmm det finns ju MASSOR av roliga saker att träna på, varför tappar man lust, ork och motivataion för????

Nya tag…..

Postat i Okategoriserade

Underbart väder!

Vi har helt enastående väder så att börja jobbet senare och få till dubbla morgonpromenader är helt ljuvligt! Hur mycket jag än planerar kvällarna/eftermiddagarna så är jag alltid tröttare och mer omotiverad då än jag är på mornarna så det här passar mig perfekt!

Villgott är jätteduktig med ögonsalvan. Jag kör munkorg på och han låter en del när han skall lyftas men när vi väl skall ta i salvan så är han både stilla och tyst. Helt klart en stor förbättring, första gångerna krängde han som en orm, högg som en kobra och lät som ett monster men nu verkar han ha accepterat hanteringen. Ögonen ser jättebra ut också, det är skönt.

Imorse tog vi en lite längre promenad på berget. Det var helt ljuvligt! Det var bara några få bilar på parkeringen så jag lät Villgott vara lös från start. Jag varierar lite, ibland får han gå kopplad nästan hela sträckan och då jobbar jag mycket med lugn hund och ibland (som idag) så fick han vara lös (nästan) hela turen.

Jag märker att han höjer tempot/aktivitetsnivån över lag när han får många fria rastningar så en väl avvägd balans mellan fria promenader och rena koppelpromenader är nog ett måste.

Villgott sköter sig utmärkt. Han får inte ta ett steg före mig när han är lös för då blir det ”vänta”, han väntar in mig, skulle han inte göra det så kallar jag in och så får han gå här ett par steg med halter emellan, efter det håller han sig. Han får saka, nosa, stanna hur mycket han vill men han skall komma när jag kallar/visslar till och han får som sagt inte gå före mig. Vid något tillfälle kastade jag leksak bakåt på ”vänta”, han apporterade fint och blev belönad med i/d maten.

I koppel däremot får han gå i kopplets längd utan att dra eller öka tempot. Gör han det så blir det vändning, jo-jo tills han svarar på minsta vink. I vissa situationer fungerar ”här” med halter bättre. Både lösträning, promenad med lös och kopplad hund fungerar riktigt riktigt bra nu. Även hundmöten har gått bra, han piper lite och kikar på mig men det är allt.

Det har inte blivit så mycket annat tränande, vi kör ju lite ”stanna” och då får jag även tränat på frisignalen. Eftersom han väldigt gärna stannar för egen maskin (jag vill inte belöna det när jag jobbar med att döpa det) så har jag alla chanser i världen att jobba på inkallningssignaler och det fugnerar toppen!

 

Postat i Okategoriserade

Tröttande med träning?

Villgott fungerar så bra! Jag håller honom lugn även i början på promenaderna, på sina nosställen får han pinna på och glömma bort mig lite men han får inte dra. Ev. kommer jag att lägga in kortare joggingpass på platser där jag tycker att det är ok att han pinnar på lite.

Jag fick göra några vändningar på innergården men efter det så hade han fattat galoppen och svarade omedelbart upp med kontakt+rörelse mot mig när kopplet stramade.

Genom parken och förbi änderna vände jag ett par gånger, han lugnade sig betydligt och vi gick ”här” några steg med halter emellan. Han är snabb som en blixt i sättandena – kul! Motivationen att få komma framåt är hög!

Jag testade att köra enligt belöningsschemat för fotgåendet men jag kom bara ihåg de första intervallerna så vi körde på lite med dem när vi gick ”här”. Först tänkte jag mig inte för och körde på kommando, nytt kommando efter varje belöning men sedan kom jag på att jag nog skall köra frivilligt istället. Det skall jag helt klart ta fasta på det verkar vara ett superbra upplägg. Nu äter han sin mat så pass bra också så jag kunde belöna med torrfoder, det vill jag väl inte göra på fotgåendet sedan iom att jag vill se mer aktion där och betydligt mer kontakt – då får det bli lekbelöning.

Vi busar och leker på höjden. Vi kör några ställanden under baklänges marsch, frivilligt u gång och på kommando när han är på väg mot mig och jag står stilla. Han är så duktig!

Rastrunda nr2 gick bra. Jag gick lite bågar/serpentiner/böt håll osv för följsamhetens skull. Jag tyckte att han uppförde sig väl.

Han var trött när vi kom in, det märktes – han är tröttare nu när vi tränar lite även om det är ytte pytte lite. Han tycker att det är kul med klickern igen i alla fall, det syns tydligt!

 

Postat i Okategoriserade

Luuuuugn….

Vi skall jobba på att få ner tempot lite jag och farbror bus. Det har blivit många långa promenader där vi bara traskat på i raskt tempo utan att ha någon vidare kontakt. Jag ser resultat av detta nu när det är torrt och fint ute, Villgott är väldigt pigg och har bara en enda tanke = framåt!!!

Vi skall jobba lite mer med självbehärskningen också, det är lite si och så med den emellanåt.

Imorse så pinnade han på som ett lokomotiv från start. Jag blev stressad och handfallen och visste inte riktigt hur jag skulle få koll på läget. Jag började med halter. ”Här” halt och ”då går vi” halterna gick utmärkt, likaså ”här”. Det som fungerade mindre bra var just ”då går vi”, han tappar känslan för vart jag är och bara trampar på, när det tar stopp i kopplet så blir det mer åt hets/pip hållet än att ta kontakt bakåt för att lösa problemet.

Jag böt strategi och fokuserade på luuuuugn. Först gick vi i stora bågar och serpentiner utan några planer på att pinna på framåt, så fort kopplet spändes så fick han söka upp mig för vidare promenad – åt det hållet jag bestämt.

När han landat lite så fortsatte vi framåt. Jag vände om när han pinnade på och så körde vi ”gummibandsmodellen”, när han ökar så tar jag ett steg bakåt, följer han inte så går vi åt motsatt håll och så backar jag (i fritt koppel) ett par gånger innan vi är uppe i fart igen. När han blir sådär pigg så kommer jag att jobba honom i kortare=slakare koppel. Det är hopplöst när han hamnar längst ut och bara plöjer på, även om han inte drar så är han ju avskärmad.

Jag jobbade en del med frivilliga ställanden och det går som hejsan. Det är när jag lägger på ”stanna” som han börjar ta extrasteg….hmmm får backa där tror jag. Han är urduktig på frivilliga ställanden i alla fall, jag kan gå fram och tillbaka och belöna i position flera gånger.

Rastrunda nr2 gick bra! Jag startade redan på innergården och jojade tills han var helt cool hela vägen därifrån. Så fort han pinnande iväg så började vi om, han kan bli lite nosig och försöka sig på andra saker när det blir för mycket fram och tillbaka men samtidigt så lugnar han ju ner sig.

Vi kör en del massage och mys inomhus, jag har nog varit lite splittrad själv också, det är nog därför han verkar lite stissig och vimsig.

Det känns kul att ha smugit igång lite med träningen igen även om vi tränar ytterst ytterst lite. Villgott behöver nog den mentala stimulansen (och jag också..) tror jag!

Postat i Okategoriserade

Vi tränar vidare…

I helgen var det tråkigt väder så jag tog tillfället i akt att träna stanna/ställanden. Villgott vill gärna bara stå och glo när det är blött ute och det tog jag fasta på. Jag började med klick+belöning när han stannade och satte honom i rörelse på frisignal. Det gick utmärkt! Jag kunde snart sätt kommando på beteendet och han kom i rörelse på frisignalen -bra! Han verkar fatta vad det handlar om. Inomhus så tvärnitar han på stanna när han kommer mot mig och jag är stilla, nu gäller det bara att komma igång och trampa, backa och sedan testa i utgångspos…

Inne körde vi lägganden i olika rum, med och utan kommando. Han är riktigt duktig, jag måste bara skynda långsamt.

Vi har kört lite stadga på sitt också, jag skall jobba lite med stadga på platsen också men vi tar det i sakta mak. En del i att han har haft svårt för lägganden i alla dess former är nog att jag började för tidigt med att sträcka tiden på platsen, sedan har ju inte blöta och långa platsliggningar med hundar som inte ligger still när vi varit på kurs varit till någon hjälp. Jag hoppas att det släpper nu.

Hundmöten i alla dess former har gått bra. Ibland tar han matbelöning och ibland gör han det inte, han kan pipa lite men inga utfall.

Postat i Okategoriserade