Billingehus

Nyss hemkommen från en 5km promme på Billingehus. Vi går inte så mycket längre kan tilläggas, det kändes….På Villgott märker jag ingen skillnad, han är lika seg och disträ från steg ett till sista steget mot bilen, riktigt så illa är det kanske inte..

Han tyckte i alla fall att det var skojigt att få nosa lite, han fick gå kopplad i flexi hela turen, jag kände mig småseg och lite oengagerad så det var nog bäst så.

Vi mötte barn och såg några hundar på håll, en hund passerade springandes förbi bakifrån men den han jag med att se så jag stod stilla med V och höll i honom, ett skall/utfall blev det men sedan tyst och nos efter.

Vi gick ”följ” med beröm/keep going signal på var 5:e steg och belöning på var 10:e-20:e, jag varierade sedan även när jag belönade och när jag berömde honom. Ibörjan kommenderade jag ”så går vi”(fri/nos) efter varje belöning men sedan testade jag även att stå med och berömma och hålla kontakt i belöningen för att direkt efter att han svalt godbiten kommender ”följ” igen, han verkade uppskatta det mer än ”då går vi” men det har nog mer med kringliggande miljöer att göra än viljan att fortsätta jobba=få chans på belöning.

Flera joggare passerade och vi mötte även en del, Villgott bryr sig inte. Däremot boffade han i bilen, först när jag parkerade och stod bakom bilen med öppen lucka och det passerade en hund och samma sak när vi skulle åka fast då på två människor som passerar. Hmmm….nytt fenomen…Det skulle kunna ha att göra med att jag har pratat en del med grannarna när han suttit i bilen med öppen lucka (fast då har jag slagit igen den så fort han har sagt ett knyst) idag var det bara ett boff/tillfälle.

Annonser
Postat i Okategoriserade