Idag hade vi en jättelyckad morgonpromenad. Villgott var full av spring i benen så jag traskade på i raskt tempo, jag kommenderad luuuuugn när jag kände att han tänkte öka ifrån mig och ignorerade han det så saktade jag farten, låg han på ytterligare för att börja dra så stannade jag. Han var väldigt kontaktsökande och vände om direkt, då berömde jag glatt med rösten så gick vi några steg med kontakt åt fel håll sedan fortsatte vi framåt i rask takt. Jag tycker att det fungerar ok att göra såhär när han är snabb tillbaka och lugnar sig efter vändningarna. Vi upprepade väl ungefär tre gånger men efter det så tenderade han inte att dra öht.
Han fick gå kopplad hela turen tills vi kom till höjden. Jag släppte lös och han sökte direkt upp mig. Vi busade och lekte, jag lade på ”kom” och han kommer som ett skott, jag fick till en superbelöning när jag kastade pipen som åkte ner för en slänt och Villgott efter, de försvann i alla löv och Villgott fick slita för att få tag i pipen bland löven, stolt som en tupp kom han tillbaka med leksaken i full galopp!
”Här” går hur bra som helst, likaså sitt. Jag började jobba med ligg och fick muta och traggla en del, jag jackpotbelönade när han låg och matade medans han låg ner, dessutom fick han lekbelöning när han gick upp. Efter lite nötande så damp han i backen alldeles frivilligt och det är ju precis det jag vill! Jag struntar i om jag fick traggla och tjata först för det är ju VILJAN att lägga sig inte kommandot i sig som är kruxet, det är låsningen, positiv förväntan som måste till.
På hemvägen gick han med lätta steg och tog kontakt mest hela tiden. Jag passar på att koppla upp när han står vid en nosfläck.
Skojigt!
Nu måste jag bara göra upp och följa lite kriterieplaner på ligg, läggande u gång, stående och apporten(hålla leksak) Han kan ju det mesta men jag skall jobba upp det lite mer och lägga på rejält med positiv förstärkning så att han får upp gnista.
Villgott 